Vad är en AI-strategi?

Svenska företag använder AI mer än de flesta. Under 2025 använde 35 procent av företagen med minst tio anställda någon form av AI enligt SCB, upp från 25 procent året innan. Betydligt färre kan svara på vart användningen ska leda. En AI-strategi är planen som ger det svaret, en gemensam riktning för hur företaget ska använda AI så att arbetet hänger ihop med det verksamheten ska åstadkomma. I den här artikeln går vi igenom vad en AI-strategi är, vad den ska innehålla, hur den skiljer sig från en AI-policy och varför alla företag faktiskt inte behöver en.

Vad är en AI-strategi?

En AI-strategi beskriver hur ett företag ska använda AI för att nå sina mål. Den svarar på var i verksamheten AI ska användas, vem som har ansvaret, hur medarbetarna ska få kompetensen, vilka regler som gäller och hur effekterna ska följas upp. Syftet är att ge många människor en gemensam riktning, så att AI-arbetet varken stannar hos några få entusiaster eller sprids åt alla håll utan att någon vet varför.

En vanlig missuppfattning är att AI-strategin är en fråga för it-avdelningen, eller något som bara angår de mest teknikintresserade. Så är det inte. En AI-strategi som inte omfattar hela företaget kommer heller aldrig att förändra hur företaget arbetar. Starten kan mycket väl vara smal, kanske börjar ett par team före resten, men riktningen måste gälla alla.

Det talas ibland om att företag borde bli ”AI first”, alltså sätta AI främst i varje beslut. Vi tycker att den ordningen är baklänges. Värderingarna, tjänsterna och kunderna kommer först, precis som tidigare. En bra AI-strategi letar upp ställena där AI gör arbetet bättre utan att försämra något av det som redan är etablerat. Att utvärdera och testa teknik som kan göra stor skillnad är viktigt, men tekniken är medlet, aldrig målet.

Vad är skillnaden mellan en AI-strategi och en AI-policy?

En AI-policy sätter reglerna för AI-användningen, till exempel vilka verktyg som är godkända, vad medarbetarna får göra med känslig information och vad som gäller kring privata konton. En AI-strategi är betydligt större. Den beskriver vart företaget vill med sin AI-användning och hur det ska ta sig dit, och policyn är en av byggstenarna i den. De två blandas ofta ihop, och det ställer till det, för de kräver helt olika mycket arbete.

När vi inleder ett samarbete med ett nytt företag är vår första fråga sällan om de har en strategi. Den är om de har en policy. En policy går snabbt att få på plats och gör omedelbar nytta åt två håll samtidigt. Den motverkar osäkerheten som gör att medarbetare inte vågar testa AI, och den motverkar de risker som faktiskt finns. Det finns idag en uppsjö av AI-verktyg från världens alla hörn, många helt utan seriös datahantering, och utan regler är det en slump vilka av dem företagets information hamnar i.

Saknas båda är policyn därför nästan alltid rätt ställe att börja. Strategin kan komma senare, när företaget vet mer om var AI gör nytta i verksamheten. Vi återkommer till varför den ordningen ofta är klok längre ner.

Varför behöver företag en AI-strategi?

Ett företag behöver en AI-strategi för att AI-användningen ska bli mer än summan av enskilda initiativ. Utan gemensam riktning gör varje medarbetare sin egen bedömning av vad AI ska användas till, kompetensen samlas hos ett fåtal och även lyckade experiment förblir isolerade öar.

Gapet mellan användning och riktning är dessutom stort. SCB:s siffror för 2025 visar att 31 procent av de små företagen, 50 procent av de medelstora och 72 procent av de stora använde AI. Samtidigt visar samma undersökning att det vanligaste hindret för företag som överväger AI inte är tekniken eller budgeten utan kompetensen. Nästan tre av fyra, 74,7 procent, angav brist på relevant expertis i det egna företaget som hinder. Det stämmer väl med det vi ser i våra egna mätningar, där två av tre företag saknar AI-strategi eller nyss har börjat prata om behovet, och där kompetensen typiskt är samlad hos ett fåtal.

En strategi löser inte kompetensbristen i sig, men den tvingar fram frågan. Ett företag som skriver ner hur AI ska användas upptäcker snabbt att planen står och faller med att medarbetarna kan använda verktygen, och då blir utbildningen en del av planen i stället för en punkt som skjuts på framtiden.

👉 Vad är AI-mognad?

Vad ska en AI-strategi innehålla?

Innehållet skiljer sig åt mellan företag, men de flesta AI-strategier behöver svara på samma grundfrågor.

• Nuläget. Hur AI används i företaget idag, med vilka verktyg och under vilka premisser. Ofta pågår mer än ledningen känner till.
• Målen. Vad AI-användningen ska leda till, uttryckt i verksamhetens termer snarare än teknikens. Sparad tid i en viss process är ett mål, ”mer AI” är det inte.
• Kompetensen. Hur medarbetarna ska få kunskapen som krävs, och hur den ska bli jämnt spridd i stället för samlad hos några få.
• Verktygen och licenserna. Vilka verktyg företaget satsar på och vem som får tillgång, så att ingen behöver smyga med privata konton.
• Ansvaret. Vem som äger frågan. Om personen kallas AI-ansvarig, projektledare eller något helt annat spelar mindre roll. Att någon har ansvaret gör det.
• Riktlinjerna. Policyn som sätter ramarna för användningen, gärna på plats före allt annat.
• Uppföljningen. Hur företaget ska veta om satsningen ger något. I uppstartsfasen kan något så enkelt som andelen medarbetare som använder ett verktyg vara värt att följa, till exempel hur många som använder Copilot när strategin sjösätts jämfört med ett halvår senare. Användning är inget självändamål, men i början visar den om förändringen alls har kommit igång.

Listan ser möjligen självklar ut på papperet. Det svåra är inte punkterna utan att hålla dem kopplade till verksamheten, så att strategin beskriver ert företag och inte vilket företag som helst.

Måste en AI-strategi vara ett långt dokument?

Nej. En AI-strategi kan vara ett dokument på tio sidor, men den kan lika gärna leva som en yta i SharePoint eller en Teams-kanal där medarbetarna kan ställa frågor och få svar av dem som ansvarar. Formen är underordnad. Det viktiga är att strategin är lätt att förstå och lätt att koppla till det egna arbetet, för ju enklare den är att ta till sig, desto större är sannolikheten att den följs.

Det betyder inte att den kan göras hur kort som helst. Allt som är viktigt måste med, och grundfrågorna ovan försvinner inte för att formatet är enkelt. Men ett överarbetat dokument som ingen orkar läsa förändrar ingenting.

En strategi är heller aldrig färdig. Den ses över kontinuerligt, till exempel varje halvår, och justeras efter det som hänt. AI-utvecklingen går fort, och en plan som skrevs för ett år sedan beskriver ofta ett läge som inte längre finns.

Behöver alla företag en AI-strategi?

Nej. Ett litet företag med en handfull medarbetare behöver sällan någon formell AI-strategi alls. Strategins hela syfte är att ge många människor en gemensam riktning, och är ni färre än fem har ni den riktningen ändå. Se till att alla får bra utbildning, enas om en gemensam policy och kör.

Även för större företag är det inte alltid rätt att börja med strategin. En dålig strategi är i många fall sämre än ingen strategi. Det är lätt att måla upp ett önskat läge som organisationen inte förstår sig på, och då pekar dokumentet ut en riktning mot fel mål. Vi möter många företag där AI-användningen har börjat sporadiskt, och det är inte nödvändigtvis något fel. Ibland är det klokaste att först få riktlinjer på plats, uppmuntra medarbetarna att testa och låta användningen växa fram underifrån. Cheferna kan spekulera hur länge som helst om var AI ska in i verksamheten, och en del av idéerna blir bra, men många av de bästa användningsområdena hittas av medarbetarna själva, nerifrån och upp.

Ett vanligt mönster bland våra kunder är att utbildningen kommer före strategin. Företaget utbildar medarbetarna, sätter en enkel plan för det kommande halvåret med några mål och interna aktiviteter, och låter halvåret visa var möjligheterna finns. Därefter tas det större greppet, med nuläge, prioriteringar och en riktig strategi, byggd på det företaget nu vet i stället för det som gissades från början.

Hur tar man fram en AI-strategi?

Arbetet börjar i nuläget. Kartlägg hur AI redan används i företaget, vilka verktyg som förekommer, under vilka premisser och med vilka tankar bakom. Fortsätt med policyn om den inte redan finns, ge medarbetarna åtminstone en grundläggande utbildning och samla in användningsområdena som dyker upp när fler vågar testa. Först därefter är det dags att formulera målen, prioritera bland möjligheterna, utse en ansvarig och bestämma hur effekterna ska följas upp.

Var samtidigt ärlig med tidsperspektivet. Att ta fram en AI-strategi är inget litet arbete, räkna med sex till tolv veckor för själva framtagandet. Att implementera den är ett betydligt större åtagande som ofta sträcker sig över ett halvår till ett år, och även det är ambitiöst för många organisationer. Förändring som ska uppifrån och ner genom ett företag tar tid, och det är inte ovanligt att styrelsen som godkänner strategin inte själv har börjat använda verktygen. Räkna med tålamod, och räkna med att revidera längs vägen.

Det är också ett arbete som går utmärkt att ta hjälp med. Hur vi gör det tillsammans med våra kunder står på vår sida om AI-strategi.

Vad är Sveriges nationella AI-strategi?

Sveriges AI-strategi är regeringens plan för landets AI-utveckling, beslutad i februari 2026 och den första heltäckande i sitt slag. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI, med satsningar på bland annat forskning, infrastruktur och en nationell AI-verkstad för den offentliga förvaltningen. Den som googlar AI-strategi hittar ofta dit, men den nationella strategin och företagets AI-strategi delar i stort sett bara namn. Regeringens dokument säger ingenting om vad ert företag ska göra, och bland kunderna vi möter är det, när detta skrivs i juli 2026, sällan något som ens kommer på tal. Ert företags AI-strategi är och förblir ert eget arbete.

Hur hänger en AI-strategi ihop med AI-mognad?

AI-mognad beskriver var företaget står idag, en AI-strategi beskriver vart det ska. De två hör ihop som nuläge och riktning. En mognadsmätning är ett av de enklaste sätten att få fram nuläget som strategin ska utgå från, och den ger samtidigt ett mätvärde att jämföra med när strategin ska ses över. Ett företag som mäter sin mognad innan strategin sjösätts och igen ett halvår senare ser svart på vitt om arbetet har gett effekt.

👉 Hur mäter man AI-mognad?

Ett enkelt sätt att börja är vårt kostnadsfria AI-mognadstest, nio frågor som ger er mognadsnivå direkt och en rapport med nulägesanalys, riskområden och nästa steg inom en arbetsdag.

Funderar ni på hur er AI-strategi borde se ut? Läs om hur vi på Scribill hjälper företag att ta fram en AI-strategi som hänger ihop med verksamheten.